Andra helgen i oktober var det dags för Strömsbergs årliga
barmarksläger i Falun. I år sammanföll det tyvärr med Upplands skidförbunds läger vilket
drabbade två av våra senioråkare som var uttagna till båda lägren samtidigt, en icke önskvärd
situation. Som elitsatsande klubb får vi hoppas på att detta inte händer igen, och det borde
inte vara något problem att synka med Upplands skidförbund i den frågan.
För de tre deltagande senioråkarna, Olof, Tony och Stefan började
det hela på torsdagseftermiddagen. Efter en snabb biltur från Gävle så kommer vi upp till
Falun i halvfyratiden bara för att upptäcka att det inte finns någon stuga bokad för oss.
Efter att Olof samspråkat med damen i bokningsdisken i vad som kändes vara minst en halvtimme,
upptäcker man felet. Faluns bokningscentral har inte skrivit in oss på föreningsnamn eller
person, utan under "förening från Tierp", vilket inte var glasklart när man heter Strömsbergs IF.
Damen i disken beklagade sig och lovade bättre rutiner. När vi fixat käk från den nye ägaren
av Faluns restaurant, så var det dags för en kort tur (1h 30 min) löpning. Efter middagen var
Stefan den mest ambitiöse och körde ett spänstpass på kvällen medan Olof och Tony tittade på film,
en inte ovanlig kvällssysselsättning på läger. Fredag förmiddag var det distans rullskidor som gällde,
och truppen var ute i 2h och 10 min. Stefan hade oturen att bryta en stavspets och fick åka hem och laga.
Detta var inte det sista vad det gäller materialfel, som drabbade detta läger. Tony och Olof fortsatte
på sin runda, och trots att det var en kylig oktobereftermiddag var humöret på topp. De två åkarna
bestämde sig för att gina över en skolgård, en procedur de gjort många gånger tidigare.
Vad de inte tänkte på när de svängde in upp mot gårdsplanen, var att det var en vardag mitt i
hösten, och skolan var i full gång. Detta visade sig påtagligt några sekunder senare. När våra
rullskidande åkare är på väg upp mot skolan så strömmar plötsligt gymnasieungdomar ut från de olika
dörrarna. Lektionerna måste precis ha slutat, och inte så litet aktivitet stannar upp för att bevittna
våra snabbt skidande seniorer. Ännu större uppståndelse blir det när Tony och Olof snabbt rundar
rökrutan och sedan försvinner. Man kan misstänka att de ungdomar som står och hänger i rökrutan
sällan ägnar sig åt rullskidåkning. Det blir många skratt som utbyts mellan de två Strömsbergsåkarna
vid nästa vätskepaus.
På fredagseftermiddagen anslöt sig "oldboysen" efter att ha cyklat eller åkt
rullskidor den sista biten in till Falun. Humöret blev om möjligt ännu bättre när ordförande Bernt
stolt kunde meddela att Pricks sponsrat oss med muffins till lägret, något ovanligt men mycket
uppskattat. På kvällen var det Olof som kände sig hugad att ta ett extra pass, och stack ut på en
timmes kvällsjogg för att mjuka upp benen.
Lördag morgon ställde hela manskapet upp sig till rullskidor klassisk åkning.
Ett förtydligande skall här dock göras. Stickan har brutit en tumme, vilket gör att han istället valde
att tillryggalägga några mil på cykel. Ingemar och Jan-Olov fick ett tidigt försprång och drog
iväg med stor entusiasm. Tidigt hade de en lucka till Bernt som på lättrullande skidor inte vågade stå
på i utförsbackarna mot Sjulsarvet. Stefan hann inte längre än en halv kilometer innan han bryter av stommen
på sina rullskidor. När väl Tony och Olof släpper sin A1 körning och övergår till A2, dröjer det dock
inte länge innan de båda utbrytarna är ifatt- och omkörda. Efter en vätskepaus drar dock seniorerna ned på takten
och väntar in oldboysen, för att gemensamt avsluta passet med litet lugn åkning. Tony försöker sig dock
på ett ryck i en av Faluns mer trafikerade rondeller, halkar på asfalten och synar den sedan noga med hela
höger ben. Två fina skrapsår och blodiga tights blev resultatet.
Eftermiddagen var det dock ovan nämnda Tony och Stickan som var hetast trots deras
respektive skador. De körde stenhårda intervaller i backarna vid Sjulsarvet (en klassiker i Strömsberg), medan
de andra fick ta det litet lugnare. Seniorerna kände sig manade att ta ett tredje pass med styrka på
kvällen, och kom inte hem förrän vid 10-tiden efter en tung dag med fem och en halv timmes träning.
På söndagen var det dags att städa ur stugorna, och samla ihop sig själv och ens tillhörigheter. Tony
och Olof var dock ute och visade Upplands skidförbund hur stakintervaller skulle gå till. Även om de var
trötta efter en tuff helg och hela kroppen gjorde ont, så var det inga klagomål och hela 24 min A3 träning
genomfördes. Det var kanske därför den stugan var betydligt efter den andra när det gällde städningen,
och ordföranden fick ringa och undra var de höll hus när avresan skulle ske ? Vad vet jag. Sist men inte minst
vill jag tacka för en underbar helg i ett oktoberkallt Falun. Seniorerna verkar vara mer motiverade än någonsin,
och man kan inte vara något annat än positiv inför vintern. Nu väntar vi bara på den första snön så den riktiga
skidträningen kan sätta igång.
Olof Hedberg
|