(Från världscupen i rullskidor i Lettland, 1-3/7 2005)


Rapport från Världscupdebuten i Lettland


Efter att ha blivit tvåa samt trea under världscup uttagningarna blev jag uttagen i landslagstruppen till världscupen. Nyss nämnda cup startade med tävlingar i Lettland i början av juli. Med flyg från Skavsta tog vi oss till Riga för att transporteras med buss till Cesis, en liten stad två timmar från Riga. Naturen och landskapet påminner mycket om Sverige men de starka kontrasterna mellan rika och fattiga människor är något som skiljer sig gravt från vårt hemland. Vi bodde i en by, Priekuli, straxt utanför staden Cesis och vi hade turen att bo i ett helt nybyggt hotell i en by som annars verkade ha stått still i tiden sedan Sovjetstyret.

Dagen efter att vi anlände inleddes tävlingarna med en prolog på 10 km med individuell start på en rullskidsbana. Det var fyra gånger 2,5 kilometer som gällde och varvet bestod av enbart 200 meters plattåkning samt två enorma uppförsbackar med efterföljande utförslöpor. Tio minuter innan första start i seniorklassen öppnar himlens portar sig och regnet vräker ned. Starten skjuts upp med 40 minuter tills regnet slutar sedan får vi provåka banan för att kunna avgöra om vi över huvudet kan starta. Visa nationer och särskilt Italienarna var tveksamma till start då banan bjöd på hastigheter runt 60-65 km/h i utförsbackarna. Nåja, start blev det och vissa åkare synade granskogen utanför asfalten och det stora flertalet var tvungna att bromsa i en utförsbacke innan en brant kurva. Jag såg min chans att vinna tid och tok-körde allt vad jag orkade i utförsbackarna, jag klarade nyss nämnda kurva med inte mer än någon centimeter på varje varv. Efter mitt livs absolut jobbigaste 10 kilometers lopp slutade jag på en 23:e plats vilket jag fick vara nöjd med, med tanke på de enorma backarna samt det snorhala föret vilket gör det svårare för extrema benåkare. Något som kunde exemplifieras av italienaren Alfio di Gregorios femteplats, di Gregorio som förlitar sig mycket på benåkningen och som har varit den åkstarkaste rullskidsåkaren i världscupen i många år.

På Lördagen stod sprint på programmet. Banan var belägen i staden Cesis och bestod av en 250 meter lång raka. Tävlingen inleds med ett tidskval där varje åkare kör mot klockan där de sexton snabbaste går vidare till heat-åkning. Jag hamnade på 15: e plats och hade därmed kvalificerat mig för utslagsheaten. Tidsdifferanserna på sprinten var mycket små och jag hade enbart hundradelar till platserna framför mig och jag klarade mig vidare med två tiondelar. I utslagningheatet fick jag möta tidskvalets andre man italienaren Bogatec. Jag fick till en bra start och var klart före de första metrarna men sedan seglade han ifrån på den lite väl långa sprinten för min del. Men med en 15:e plats i debuten får jag vara nöjd.

Söndagen bjöd på en jaktstart där den som var snabbast på Fredagens prolog gick ut först. Jag startade 23:a vilket var den placering jag fick på prologen. Tävlingen var 28 km som kördes i en rundbana om 2 km som utgick från och varvade på stora torget i Cesis. Det hade samlats en hel del folk kring banan och det var riktigt inspirerande att åka framför täta åskådarled. Jag gick ut lugnt och sjönk ned till 26:e plats, men på det sättet fick jag draghjälp. Efter halva loppet började de framförvarande att tappa fart och ville ha upp mig att dra, men jag gjorde en Fauner a lá OS-94 och stod helt stilla i stället för att gå fram och dra. Med två varv kvar började jag köra hårt och jag inte bara skakade av mig de som gjort dragjobbet utan jag klättrade upp till 19: e platsen. Med lite is i magen och en bra taktik hade jag klättrat 4 platser under jaktstarten.

Världscupdebuten i Lettland är jag mycket nöjd med och snart väntar SM som är tillika andra uttagningstävling till VM i Frankrike.


/Nisse